Allt kan säljas med mördande reklam

Tänk dig en tandkrämsreklam. Vad ser du framför dig? En tandläkare i vit rock som talar om för dig att Colgate är den bästa tandkräm du kan använda för att förhindra plack och karies att angripa dina tänder. Kanske med en monolog som låter något i stil med: ”Därför använder jag själv alltid Colgate!” från den leende tandläkaren.

Vem vet mer om tänder och tandhälsa än tandläkaren. Det är klockrent.

Företaget Colgate-Palmolive köpte 1976 ett litet hundmatsföretag, antagligen för en ganska liten summa pengar. I bagaget hade de den lyckade Colgate reklamen. Om man ska sälja foder till hundar och katter, vem säljer det bäst? Svaret var enkelt:

Vem vet mer om hundens och kattens hälsa än en veterinär?

Hur får man veterinärer att sälja ett foder? Man ger dem fördelar. Colgate-Palmolive sponsrade veterinärstuderande med foder, gav hundratusentals dollar i bidrag till forskning och tillsatte näringsprofessorer på samtliga college med veterinärinriktning i USA.

”Den största delen av våra utgifter gick till veterinärerna”, sa en tidigare chef för global marknadsföring och försäljning i företaget.

Genom denna strategi gick man från att sälja för 40 miljoner dollar om året, till att säja för 1,5 miljarder dollar, med en uppskattad vinst på 425 miljoner dollar. Vinsten var alltså mer än 10 gånger så hög som nettoförsäljningen var innan.

Hundfodrets namn? Hills.

Hills var länge synonymt med veterinärfoder, men andra företag tog snart efter och använde sig av samma lyckade marknadsföringsstrategi.

Och ännu knepigare.

Hundar som blir sjuka av foder, ska sedan botas med ett ännu dyrare foder från samma foderföretag.

Allt kan säljas med mördande reklam.

Natasja