Benjamin Franklin effekten

I den moderna hundvärlden gillar vi gubbar. Gubben Pavlov, gubben Skinner och gubben Premack är vetenskapsmän som vi glatt pratar om, och antar att alla förstår precis vad vi menar (vilket absolut inte är självklart). Nu tänkte jag slänga in en gubbe till i smeten, gubben Franklin.

Benjamin Franklin effekten är en psykologisk upptäckt: En person som har gjort någon en tjänst kommer mer sannolikt att göra den personen ytterligare en tjänst, än om de i själva verket i stället hade fått ta emot en tjänst från samma person. Och på samma sätt: en person som skadar någon annan, kommer med större sannolikt att skada den individen igen, än att offret kommer att ge igen.

Benjamin Franklin (1706-1790) var en amerikansk vetenskapsman och politiker. Som alla politiker fick han såväl vänner som ovänner under en valkampanj. Han vann valet och hans störste meningsmotståndare var inte allt för förtjust i Franklin. Franklint, å andra sidan, tänkte att det var bättre att ha denne man som vän än som fiende. Han skrev därför ett brev till sin motståndare och bad denne om en tjänst. Han ville låna en sällsynt bok, som Franklin visste att den andre mannen hade i sin ägo. Meningsmotståndaren blev väldigt smickrad och skickade genast boken till Franklin, som läste boken och skickade tillbaka den. När de träffades nästa gång gick den forne fienden genast fram till Franklin och de hade ett trevligt samtal om bland annat boken. Efter detta blev de två mycket goda vänner och förblev så till sin död.

Kort och gott: Om du gör något trevligt för någon, kommer du att tycka bättre om den personen.

Hur fungerar detta?

Vår hjärna kan sägas vara en utomstående observatör, som inte tycker om när våra handlingar inte stämmer överens med våra värderingar, eller vår självuppfattning. När vi gör något som strider mot våra värderingar, försöker hjärnan att rättfärdiga detta på olika sätt, för att undvika en konflikt.

Om du inbillar dig att du inte gillar någon och sedan gör något bra för den personen, kommer hjärnan svara med att förändra hur du känner för den personen, för att ditt handlade och din värdering inte ska vara i konflikt. Eller, dessvärre, om du har varit hård mot någon som du verkligen gillar, kommer din hjärna att tala om för dig att personen i fråga faktiskt förtjänade det. Och ännu värre, du kommer börja att leta fel hos den individen, och tycka sämre om den personen, vilket kan leda till att vi människor kan bli riktigt vidriga mot helt oskyldiga människor (en intressant förklaring till sådant vi anser vara ganska obegripligt mänskligt beteende).

Benjamin Franklin effekten har studerats i många vetenskapliga studier. Ett av dem utfördes på University och North Carolina, där deltagarna skulle använda sig av två inlärningsmetoder, vilken metod som de skulle använda på vilken elev lottades splumpmässigt. Den ena metoden gick ut på att den som hade lärarrollen skulle berömma och uppmuntra sin elev, när denne slog den rätta takten (positiv förstärkning). I den andra metoden skulle läraren kritisera och förolämpa eleven, så fort denne gjorde fel (positiv bestraffning). När testet var genomfört fick de som spelade lärare fylla i ett formulär om sina elever.

De elever som hade fått beröm av sina lärare, tyckte lärarna om väldigt mycket. De uppfattades enbart positivt, medan de elever som de hade kritiserat inte alls uppskattades, utan uppfattades som otrevliga.

Vårt beteende mot andra påverkar med andra ord vår bild av andra.

Varför skriver jag detta i en hundblogg? Jo,nu finns det förvisso ingen vetenskaplig studie av hur det fungerar med hundträning, men det är logiskt att tro att samma sak gäller här, eftersom det är det mänskliga beteendet vi nu tittar på.

Om jag är trevlig mot min hund och arbetar med positiv förtärkning, kommer jag att tycka bättre om min hund.

Om jag är otrelivt mot min hund och arbetar med bestraffning/korrigering, kommer jag att tycka mindre om min hund.

En hund som jag är otrevlig mot, kommer det att vara en större sannolikhet att jag är otrevlig mot igen.

Benjamin Franklins effekten är med andra ord ytterligare ett starkt skäl till varför vi ska jobba med positiv förstärkning med våra hundar.

Ha kul tillsammans med din hund!

Natasja Ravenklint

Källa: The science dog och wikipedia