Funderar du på att bli med hund? Del 1

Är ditt liv ungefär så som du har tänkt dig att det ska vara, eller tror du att det inom en ganska snar framtid kommer att ske en stor förändring av dina villkor?

Många omplaceringar handlar just om förändrade livs- eller familjeförhållanden.

Du bör med andra ord ha en alternativ, b och c också, ifall det inte går som du tänkt, och vara beredd att lösa eventuella svårigheter även enligt alternativ d-ö.

Det är mycket i livet som inte blir som man tänkt eller önskat. Vad gör man då?

Jag har velat ha hund sedan jag var åtta, 1976. Det blev dessvärre ingen hund (jo, lite på deltid, men det räknas inte).

1990 lyckades jag äntligen få tag på en lägenhet så att jag kunde flytta hemifrån. Min första tanke var: Hund! Jag insåg snabbt att det var en dålig idé.

Ett år senare blev jag tillsammans med en kille. Hund! Han tyckte det var en dålig idé.

Tre år senare var jag åter singel, och dessutom studerande. Hund! Jag insåg då att mitt liv var lite för osäkert. Jag hade egentligen ingen aning om var jag skulle bo, eller vart mina studier skulle ta mig.

1997 kom jag hem efter sex månader i Japan. Hund! Nu började jag fundera på allvar och insåg att förutsättningarna fanns där. Jag visste vad jag skulle göra de närmaste åren. Jag skulle flytta och börja ett nytt liv, och jag var trött på att resa. Det var dags! Jag köpte hund! Det absolut bästa jag har gjort, men också en total förändring av mitt liv. Jag tror att man måste vara inställd på att det blir det. Precis som när man skaffar barn. Livet blir inte som tidigare, att bli med hund innebär en stor förändring eftersom du helt plötsligt har ansvar för en annan varelse än dig själv.

Är du beredd på att göra ditt livs resa? Då är du absolut redo att bli med hund, men tänk efter före.

Ha kul med din (blivande) hund,
Natasja