Jag borde ha förstått!

Mer och mer börjar måndagens föreläsning med leg.vet Wiktor Sendecki att landa. Det som var lustigt var att vi den dagen skulle ta med oss en säck foder från affären direkt efter föreläsningen. Varken Malvina eller jag mäktade med att göra det. Vi bestämde oss för att köra på färskfoder rakt över från och med nu. Det vi fick höra var nämligen som en käftsmäll!

Det var ett smart upplägg som det var omöjigt att argumentera emot, och det vi fick lära oss kom som en nyhet för mig. Rent anatomiskt är hundar och människor väldigt lika. Det finns en skillnad, hundar har inte några nyckelben. Jag har fastnat i detta. Att vi är väldigt lika.

Detta vände Wiktor upp och ner på. Vi är fortfarande precis så lika om vi tittar på skelett och uppbyggnad, men det är där inne i kroppen som det skiljer sig rejält.

Han började att prata om hundens tänder, hur de var utformade och varför de såg ut som de gjorde, det vill säga vilken uppgift det har. Det visade sig att varenda en av hundens tänder är anpassade att äta kött (egentligen inte så överraskande). Dessutom att hundens tänder är anpassade att väldigt snabbt få maten ner i halsen. Rent historiskt, och därmed biologiskt, finns det en konkurrenssituation om maten, därför är detta viktigt. Även hundens salivering är till för att snabbt kunna svälja födan.

Därefter var vi nere i magen på hunden och dess mag- och tarmsystem är helt annorlunda mot vad vårt är. Det här var väl egentligen inte heller någon nyhet, men det var intressant att förstå hur mycket kortare deras system är än vårt och att förstå att hela systemet bygger på att äta kött.

Kött är nämligen väldigt lättsmält, om man jämför med till exempel spannmål. Det går fort att ta upp näringen. Om man jämför hunden med till exempel en ko, så ser vi just detta. Kon lever enbart på gräs och det måste tuggas och bearbetas genom fyra magar för att kon skall kunna ta till sig näringen. Hundens mag- och tarmsystem är kons raka motsatta.

Hunden har en så kallad depåmage. Man skulle kunna säga att det är en resväska för mat. Hunden skall kunna få i sig väldiga mängder, därför är magsäcken konstrurerad som en slags dragspel. Hundens magsyra är mycket sur, för att den skall kunna bryta ner kött och ben. Att ha en depåmage är smart för ett djur som inte har tillgång till mat jämt (ni får tänka på att en hund och en varg är exakt likadana konstruerade, och att en varg inte har någon som kommer och ger den mat ett par gånger om dagen). Genom depåmagen kan en hund få i sig så mycket som 6-8% av sin kroppsvikt (vilda vargar kan få ner så mycket som 10-20% av sin kroppsvikt). Det kanske inte låter så mycket, men om jag skulle sätta i mig motsvarande mängd mat som en hund kan, så skulle jag kunna få i mig 4 - 6 kg mat vid en måltid!

En depåmage kan alltså packas extremt full och hunden/vargen kan därefter antingen gå hem till sina valpar och spy upp middagen till dem, eller helt enkelt gräva en grop, kräkas i den och på så sätt ha ett skafferi för en "regnig dag". Smart system.

Hunden har även vad man kallar en rovdjursmage. Den är konstruerad för att kunna vila under väldigt långa perioder, just för att kunna klara extrem svält. Faktum är, och håll i er nu, man har gjort tester där man fastat hundar i upp till sex månader och de har överlevt. Naturligtvis har de varit svaga och utmärglade, men de har överlevt. De har också kommit i form på väldigt kort tid, så snart de fick mat igen. Även detta är naturligtvis en smart överlevnadsstrategi som har gjort hunden till en extremt framgångsrik art.

Den konklussion som Wiktor Sendecki kommit fram till i och med denna kunskap är att hunden skall äta en diet som besåt av minst 95% kött. Det gör ingenting om det är 100% kött, för man vet inte om de övriga procenten som hunden får i sig, som består av till exempel gräs, träck, övermogen frukt faktiskt har någon nödvändig funktion. Han menar också att det är meningslöst att tillföra vitaminer eller mineraler, eftersom det redan finns i kött och ben.

Han förordar också att den vuxna hunden skall fasta 1-2 dagar i veckan, eftersom systemet är uppbyggt för fasta och mår bra av det. Mängden en vuxen hund skall äta är 1-3% av sin kroppsvikt/dag, eller 12-20% under en vecka.

Valpar skall å andra sidan inte ha någon fastedag och de skall äta 3 gånger/ dag upp till sex månaders ålder, och de skall ha i sig 10% av sin kroppsvikt/dag. Mellan sex månader och ett år skall hunden ha 5% av sin kroppsvikt per dag.

Vad kan man då se för effekter om man går från torrfoder till rå föda?

Hunden blir gladare och livligare. En hund som tidigare har varit hyperaktiv blir rofylld. Hunden får normal figur, med midja. Man minskar avföringsmängden med 60-80% (!!!) Hunden får bättre färg och pälskvalitet. Dålig andedräkt och tandsten minskas avsevärt. Hunden får bättre motståndskraft mot sjukdomar. Dina veterinärräkningar blir betydligt billgare.

Varför har vi inte gjort detta hittills?

För att om man hör att något är på ett visst sätt tillräckligt många gånger så tror man att det är sant. Under många, många år har vi fått höra att torrfoder är det bästa vi kan ge vår hund. När dessutom auktoriteter säger detta är det svårt att stå emot. Hundmatsindustrin är en extremt stor affärsverksamhet. Det finns mycket pengar att tjäna. Wiktor nämnde siffran 18 miljarder dollar/år. Jag är inte riktigt säker, men jag tror att detta gällde USA enbart. Pengar styr. Det är inte något nytt. Det finns anledningar till att fodertillverkare köper dyr utrustning till veterinärer. Att de betalar vissa böcker på veterinärhögskolan etc. Hundarna är inte friskare än vad de varit så här långt, tvärtom. Vem vinner på det?

Det är många som tror att fodret är orsaken till att det har blivit så. Jag är numera en av dem. Sedan i måndags fodrar vi med rå föda (snart två dygn). Har vi märkt någon skillnad? Avföringen är omdelbart betydlig mindre och vår ständigt fisande greyhound har inte fisit en gång.

Ha kul tillsammans med din hund!

Natasja